Kissemiss.

Club Puerto Azul är en privat yachtclub/marina där man var generös nog att upplåta båtplats till oss resenärer. Förutom marinan, där vi lyfte båten för bottenmålning hade vi också tillgång till sju restauranger, en biograf med nya filmer varje kväll, tre pooler och en butik. Allt var inhägnat och ständigt bevakat. Efter varje middag tog jag alltid med mig rester till de många vilda kattor som strök omkring i marinan. Jag fäste mig särskilt vid en honkatt med två ungar som varje kväll satt och väntade på oss.
Efter några dagar tillät en av ungarna att jag strök henne medan hon åt, men där gick gränsen. Så plötsligt en kväll fanns där bara en unge tillsammans med mamman och nästa dag gick jag runt och letade. Under en uppochnervänd jolle hittade jag den lilla katten som helt tydligt var sjuk, hon ville inte ens ha vatten. På knagglig spanska bad jag en av vakterna att ta med ungen till en veterinär, jag lovade att betala. Han lovade också men ingenting hände. Vakten tyckte nog att jag var rätt underlig eftersom de regelbundet skjuter kattorna som annars skulle bli för många.
Under tiden hade jag blivit bekant med en av damerna vid klubben och hon körde mig och kattungen till ett djursjukhus dagen därpå. Vi kom hem med medicin som skulle tas tre gånger om dagen så det var bara att flytta katten ombord och eftersom hon var så utmattad var det inga problem. När hon tillfrisknade var jag övertygad om att hon skulle lämna oss men hon stannade. Vi kallade henne Kissemiss och hon seglade med oss i närmare åtta år och höll mig vaken under många långa nattpass vid rodret. Hon lämnade aldrig sittbrunnen under natten men så snart det blev morgon gick hon en runda och åt upp de flygfiskar som landat på båten.

Hummer var mums för både oss och katten och roligt att försöka fånga, åtminstone för oss.
Det enklaste sättet är att fridyka med ett harpungevär och skjuta en som man hittar i någon håla under stenar eller korall. Samma sak gjorde vi med fisk så kan man välja både storlek och sort.
Under vissa tider på året, när honan har ägg, är det förbjudet att fiska hummer eftersom man inte får döda honorna och när de har backat in i en håla kan man inte se vilket kön det är. En effektivt men något tidsödande metod är då att ta garnmoppen från båten med sig på jakt. Man sticker in garnändan i hålan, vrider om lite så att hummerns ben och antenner fastnar i garnet och så kan man dra fram djuret. Är det en hane kan man skjuta den och är det en hona trasslar man försiktigt ur alla ben och låter den krypa tillbaka in i hålet.
På många ställen är det så enkelt att livnära sig på det som finns i havet att man bara behöver gå iland någon enstaka gång för att fylla på förrådet av ris och potatis.