Ut med det gamla, in med det nya.

Att riva gamla fallfärdiga byggnader är enkelt men det krävs pengar för att bygga något nytt. Den nyaste delen av huset beslutade vi att spara. Stommen var sund och taket utan läckage men största delen av byggnaden jämnades med marken. Vi tog tillvara en del av virket som vi kanske kunde återanvända men det mesta var sågat på en hemmasåg och höll inga standarddimensioner.
En stor avverkning pågick på grannfastigheten väster om oss och vi bestämde oss för att haka på när gubbarna ändå var där.
Jag är uppvuxen på ett litet sågverk i Norrland och fick tidigt hjälpa till att stämpla och tumma virke och det kom till nytta nu när vi skulle underhandla om virkespriser och transportkostnader.
Vi valde ut ett område ca. 1 ha stort där det växte stora Douglas Fir och Western Cedars och kom till en uppgörelse med mannen som drev avverkningen. Han stod för alla kostnader och transporter, vi underhandlade med sågverket och så delade vi fifty-fifty. Vi fick ut 13 stora timmerlass enbart genom att gallra ut de största träden och nu hade vi tillräckligt med pengar för att köpa sågat virke och börja bygga.
Under sommarens vägarbete hade vi blivit bekant med en man som bodde längst ner vid den allmänna vägen. Han var ortens bäste snickare och var villig att hjälpa oss med det nya bygget.
Byggnadstillstånd behövs inte alls där ute i skogen så vi bestämde hur stort hus vi skulle ha råd med och samtidigt få pengar över till ett tillfredsställande avloppssystem med riktig tank. Det som fanns där tidigare var en gammal bil begravd i ett stort hål i marken och med stenar runtomkring. Greg, vår snickare, berättade att så var i stort sett alla avloppssystem i trakten.
I stället för att ta vatten direkt ur en öppen vattenkälla installerade vi också en stor tank på sluttningen ovanför oss och fick på så sätt självtryck på vattnet till huset