Böcker.

Silver Gate Yachtclub i San Diego , 1952, hade några medlemmar som var vad man kallar "live-aboards". De ägde inga hem på land utan bodde ombord på sina båtar vid klubbens bryggor, arbetade och sparade pengar för att en dag kunna infria drömmen om att segla iväg till världens ände.
Yachtklubbar är ofta lite snobbiga så bara på skoj bildade dessa liveaboards en egen klubb där alla titulerades commodore och man knåpade ihop en flagga. När ett par av familjerna seglade iväg satte man upp deras brev på klubbens anslagstavla, kallade breven för bulletiner och klubben för Seven Seas Cruising Association, SSCA.
För att bli medlem måste man bli rekommenderad av två commodores och ha båten som sitt enda hem. Vi var medlemmar under vår seglartid och träffade på så vis många likasinnade. När man såg den röda flaggan med vapnet på någon båt var man alltid välkommen och kände genast samhörighet. Klubben har sedan dess ändrat på många regler och man behöver inte längre leva fulltid på sitt skepp och man har numera över tiotusen medlemmar. Varje månad publicerar man en tidning bestående av brev som fortfarande skickas in av medlemmarna.

Man har mycket tid ombord på en båt. Långa passager när man kan sjunga för den stackars katten eller läsa. Böcker tar emellertid upp mycket plats och man har inte utrymme att spara dem. I stället finns det många fungerande bytessystem. Varje tvättinrättning har en hylla där man "tar en och lämnar en".
Någon annonserar över radion att det blir Happy Hour på stranden kl. 4, medtag drinkar (BYOB= bring your own booze) , böcker och sax om ni vill ha håret klippt och så kommer man tillbaka hem glad till sinnes, snygg i håret och med alldeles för många böcker.
Några skriver egna böcker om sina äventyr på haven, alltifrån Slocum som seglade jorden runt mellan 1895 och 1898 ombord sin 37-fot sloop Spray till "Sailing for Dummies ".

En av våra klubbmedlemmar gjorde ett mycket djupt intryck på oss alla och jag tänkte först berätta om Peter Tangvalds liv under ett påhittat namn till jag fann att han mycket avslöjande berättade själv i sin autobiografi ,"At Any Cost" om nästan alla sorger och bedrövelser.

"Den som lever uten litt galskap, er ikke så klok som han tror".

Per, eller Peter som han oftast kallades, byggde tillsammans med sin hustru Lydia en 49 fot lång träbåt , L'Artemis de Pytheas" och startade sin jordenruntsegling från French Guiana. Sonen Thomas föddes ute till havs under en svår storm och de hade senare svårigheter att få ett pass för honom eftersom han inte var född i något speciellt land. Någonstans i Kinesiska Sjön blev de senare bordade av pirater och när Lydia kom upp med ett gevär blev hon omedelbart skjuten. Peter lämnades med en död hustru och en treårig son och vände tillbaka till Kina. Där träffade han senare Ann som seglade med honom, födde en dotter ombord, träffades i huvudet av bommen när hon hängde tvätt och drunknade. 1987, när Peter var 63 år seglade han , fortfarande utan motor, tillsammans med sin nu sjätte fru, 19 åriga Florence och tre barn, alla födda ombord. Fyra år senare när Florence och det yngsta barnet är i USA går L'Artemis på grund utanför Bonaire och Peter och dottern drunknar, sonen Thomas tar sig i land på en windsurfbräda .