Berit's two cents

Livet är en fantastisk resa... väl värd att göra, åtminstone en gång.

måndag, november 13, 2006

Har man sett en våg har man sett dem alla.


Always keep the land in sight and never, never sail at night.

Den regeln håller inte alltid tyvärr. En liten segelbåt, fullastad med mat och prylar gör ca. 5 knop och ibland är det långt mellan öarna.
Även om det är en härlig känsla att föras fram av vinden och uppleva oändligheten när man inte ser land någonstans är det ändå ankringsplatserna som är de bästa.
Det uppstår en fantastisk samhörighet mellan de människor som lever på sina båtar. Alla umgås på förnamnsbasis och med båtnamnet som efternamn. Possitioner i samhället från det tidigare livet kommer sällan upp, om det inte kommer till nytta när det gäller att laga motorer, radio, tänder, klippa hår eller laga segel . Jag minns en tandläkare från Danmark som installerat en stol i förpiken så att han finansierade sitt segelliv med att laga tänder i olika hamnar.
Kommunikation via amatörradio är mycket viktig. Vissa tider och vissa frekvenser följs regelbundet och så lär man sig vart de bästa priserna finns, vart det finns tvättmaskiner eller en pålitlig taxichaufför, vilken tulltjänsteman som vill ha betalt under bordet och vilket väder man kan vänta sig. Numera har alla datorer ombord och man tar också med sin laptop iland till ett café som mot en ringa slant låter kunder koppla upp och ringa via skype eller kolla e-mail.
Vi hade ett konto hos Virgin Islands Radio dit anhöriga kunde ringa om det var viktigt att omedelbart komma i kontakt med oss. Varje morgon klockan åtta läste de upp namnen på de båtar som hade samtal att vänta. Samtal via radio kan avlyssnas av alla och då var det en fördel ibland att kunna svenska som inte så många förstår.
Det blåser en ständig passadwind i Caribbean, alltid från öst till väst och vissa passager man måste göra är rakt emot vinden. Då är det i allmänhet bäst att förflytta sig på natten när vinden mojnat något och man turas om att stå till rors. Vi hade en pålitlig autopilot men någon måste ständigt hålla utkik efter andra båtar. Även om en segelbåt har förkörsrätt när det gäller motordrivna fartyg hävdar man inte denna rätt gentemot kryssningsfartyg och oljetankers.
"Di" ombord på Sugarbaby somnade på sin vakt och hörde inte oljetankern som kom rakt emot dem. Stora delar av riggen, överbyggnaden på styrbordssidan och livlinan blev hängande på tankern som inte ens saktade farten. Det var tankerns bogvåg som räddade dem och skyfflade dem åt sidan så pass att de för egen maskin kunde ta sig tlll St. Maarten för reparation.

2 Comments:

  • At 12:02 em, Anonymous Anonym said…

    Usch ja, oljetankerna är hemska. Det tar en enorm tid fÖr dem att stanna och de fortsätter framåt under flera kilometer innan de kommer till ett fullständigt stopp.

    Lillan

     
  • At 12:58 em, Blogger Berit said…

    De riktigt stora fartygen har liten besättning, bara några få män. Om någon varit vaken "på bryggan" skulle man ha sett och hört segelbåten på radar och varnat i tid via radion eller annat ljud.
    Vakten där sov nog också.

     

Skicka en kommentar

<< Home