Om man ska berätta glimtar från sitt liv kan man lika gärna börja någonstans på mitten.

Den 13 april 1986.

Där satt hon på flygplatsen i Miami tidigt på morgonen, klockan var nog inte mer än fem. Hon var plötsligt jätterädd. Tänk om han var en riktig skitstövel? Hittills hade allt gått så fort att hon inte haft tid att känna efter. Från det hon bestämde sig fram till denna stund hade det varit en massa praktiska bestyr; försäljningen av huset, magasinering av möbler, försäljningen av företaget och bilen. Pengarna för bilen räckte till en turochretur biljett och några tusen blev över att leva på tills hon hittade ett jobb om det inte fungerade. Det var nog för att hon var trött som hon var rädd och tänkte på att hon skulle ju faktiskt kunna vända och åka tillbaka till Sverige. Ge upp drömmen om att segla i varma vatten, se nya länder och människor, bada, dyka och njuta.

Hon var duktig att segla, navigera och laga mat och skulle nog kunna få jobb på någon charterbåt om det knep. Svenska, engelska och halvskaplig tyska kunde hon också, det skulle nog ordna sig. "Flight # 324 to St.Thomas is now boarding at gate 14", hördes från högtalaren. Flygturen gick fort och värmen slog emot henne när hon gick från planet till vänthallen som var inrymd i en hangar. Hon kände igen honom från korten han skickade, en lång slank man, mustasch och grått hår. Han såg allvarlig och lite rädd ut också.

fortsättning följer..