Berit's two cents

Livet är en fantastisk resa... väl värd att göra, åtminstone en gång.

måndag, november 13, 2006

och inte visste dom var dom var..



Numera finns pålitliga GPS system, tillgängliga för allmänheten, som kan ange din position till gissningsvis vilken kvadratmeter som helst på jordytan. Då, i slutet på 80-talet, fanns inte denna teknik och man måste lita på solen , stjärnorna och ett ganska ineffektivt satellit system. En mörk molnig natt kan det därför hända att man måste "dreja bi" och vänta på soluppgången för att se var man är. Bahamas är ett område som består av grunda sandbankar och låga öar där man ofta också är beroende av tidvattnet för att inte gå på grund.
Denna speciella natt gick passagen över Golfströmmen relativt smärtfritt men eftersom man aldrig riktigt vet hur stark strömmen är från gång till gång, eller vindens inverkan på avdriften, var det nödvändigt att vänta några timmar på soluppgången. Just som det började ljusna hördes flygplansbuller i fjärran. Det var ett litet plan, det hördes, och det kom stadigt närmare. Vi väntade oss att det skulle passera men i stället började man cirkla över vårt område och ljus tändes plötsligt från en båt några hundra meter bort. Stora balar kastades ut från planet och landade i vattnet runt omkring den lilla, snabba motorbåten som vi tidigare inte sett. Vi startade vår motor och i hopp om att inte höras puttrade vi sakta och försiktigt, utan ljus, iväg därifrån.

2 Comments:

  • At 3:54 em, Blogger Visionary soul said…

    Hmm... lite obehaglig situation, kan jag tänka mig... där vill man nog inte bli upptäckt! Men lite häftigt att ha sett det, gissar jag?

     
  • At 4:26 em, Blogger Berit said…

    De första sekunderna var vi så dumma att vi inte fattade vad som hände. Att vi inte upptäcktes berodde nog på bullret från planet och att motorbåten startade för att plocka upp balarna.
    Lite senare ska jag berätta en verklig skräckhistoria från Kinesiska sjön.

     

Skicka en kommentar

<< Home